Miss Reebok. Arch Angel. Den Blonda i Bounce.

Jennie Widegren - En Hollywood story i svensk tappning

Året är 1985. I en tid då pastellfärger, pudelfrilla och pannband är lag drömmer den unga tonårstjejen Jennie om ett liv som dansare. MTV har just kommit till Sverige, men bara om man har kabel-TV så det blir cykeln i full kareta över till närmsta grannen på Västerås landsbygd. O'boy, fnitter och drömmar om storstan. Madonna, Prince, Millie Vanilli. Fame, Girls Just Want to Have Fun, Flash Dance. "Alex" blev motiveringen till alla kick ball change, tå-häl-tå-häl-kors-och-ut på Marionetterna med kompisarna Fredrik "Benke" Rydman och David Dalmo.

Väl i Stockholm, sju år senare, läser hon av en händelse annonsen om audition till Balettakademien. Sanningen att säga är att vår huvudperson är bland de sämsta i klassen, men med hårt slit och envisheten av en oxe är det Jennie Widegren som står för solodanserna av Charles Moore och Jeanette Bolding på avslutningsföreställningen. Hon äger scenen som Kate Moss äger skandalpressen, staten äger SVT eller VD:n sin Porse. Modern Jazz Dans Ensemble, Bounce Streetdance Company, Black Eyed Peas i Hovet. Foxy, TV-shower, Romeo and Juliet i Los Angeles. Turnéer runt om i hela Sverige, i England, Italien, Sydafrika, USA, Kina, Canada står för dörren. Men vägen är långt ifrån smärtfri.

Precis som varje Hollywood story, allt enligt Warner Brothers recept, kommer vägsjäl hon aldrig lär veta om hon valde rätt vid, besvikelser, nederlag, knaper ekonomi, brutna löften och hålfoten på kanten av avgrunden att bara ge upp. Men stark vänskap, kärlek, en gnutta tur och tron på det man gör övervinner allt och ger oss den Jennie Widegren vi ser idag. En stark, karismatisk kvinna med en enorm meritlista och kunskap.

Återupplev känslan av det färgsprakande 80-talet i denna succé som för många betydde lika mycket för dansen som "Dirty Dancing".

(Texten är delvis tagen från resumén av 80-talsfilmen Girls Just Want to Have Fun.)